torsdag 7 februari 2013

Sad Day For Puppets.


De senaste månaderna har jag köpt på stora delar av Sad Days For Puppets diskografi. Det kostade mig totalt 110 kr, vilket väl får anses rätt överkomligt för en cd, en lp och en ep. Det var inget som var planerat, som så mycket annat var det bara något som hände. Jag hade aldrig hört dem tidigare, bara noterat namnet, men aldrig känt mig särskilt nyfiken - de senaste åren har jag, frivilligt eller ofrivilligt kan diskuteras, distanserat mig från samtida pop, och kanske framförallt samtida svensk pop. Så jag hade inga höga förväntningar på "Unknown Colors", det första av mina SDFP-köp. Den bara låg där i Myrorna-back och skräpade, och jag plockade upp den mer av någon sorts omtanke än av nyfikenhet. En skiva i mängden.

Den blev liggande i skivhyllan rätt många veckor innan jag till sist pallade spela den. Men den var verkligen överraskande bra. Åtminstone första halvan. Pigg pop med gulliga melodier och taggiga gitarrer. Som om Dinosaur Jr. hade bytt ut J. Mascis mot, typ, Hope Sandoval halvvägs in i karriären, ungefär. Väldigt mycket 90-tal, på ett bra sätt. Åtminstone i de mer fartfyllda låtarna. När de saktar ner tappar de fokus. Ändå: en klart positiv överraskning. När de är som bäst, i låtar som "Such A Waste" fyller de mig med en primitiv känsla av att vara oövervinnerlig. Som popmusik gjorde förr, höll jag på att skriva.

Det gläder mig att de har en ny skiva på gång.

1 kommentar:

antz sa...

tycker också de är ett riktigt trevligt band. "Pale silver & shiny gold" är i mitt tycke den bättre av dem.