Var och lämnade in skor till lokala skomakaren idag. Några timmar senare kom jag tillbaka och hämtade ut dem, sulade och klara för höstens stundande höstväder. Vid skomakarens disk satt en gammal man och läste tidningen. Jag tog för givet att det var skomakarens vän, då han inte tycktes ha något särskilt ärende där. Men när skomakaren skulle räcka mig påsen med skorna liksom svingade han den över disken och träffade den gamle mannen i ansiktet.
Det blev ett jävla liv.
"Vad faaaan håller du på med?" röt mannen.
"Lugna ner dig!" fräste skomakaren tillbaka.
"Du kunde ha haft sönder mina glasögon, och de kostade mig sjutusen!".
Han svingade sin näve och smackade till påsen med mina stackars skor så skomakaren fick dem i famnen.
"Då kanske du inte ska sitta här då?" frågade skomakaren ilsket. Mannen stegade iväg. Jag fick betala mina skor och gå hem.
Högdalen, mina vänner. Högdalen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
haha charmigt! det låter annars som ett typiskt karlskoga-alkis-scenario..
ja, jag gillade den. eller alltså, den var ju inte 'mindblowing', men underhållande på samma sätt som vicky cristina barcelona. och jag har en känsla av att man borde se de där två du nämnde, riktiga klassiker om jag förstått det rätt!
Skicka en kommentar