tisdag 3 augusti 2010
#86. Destroyer - Trouble In Dreams.
Jag läser hyllning efter hyllning av Destroyer, men allt jag hör är en olidligt gnällig röst som liksom kvider fram texter till låtar som i övrigt är helt okej. Musikaliskt har jag inga invändningar alls. Det är rätt fina melodier och arrangemang som låter bra. Men Destroyers frontman Dan Bejar har samma sorts röst som gör Labrador-bandet Wan Light och Mercury Rev omöjliga, respektive rätt frustrerande, att lyssna på i längden. Det är märkligt, i övrigt har jag aldrig några problem med röster. Håkan Hellströms falsksång, Bob Dylans kraxande, Antony Hegartys kerubfalsett, Stina Nordenstams viskande älvsång - I love them all. Men här har jag min akilleshäl. Det är som naglar mot en griffeltavla.
Jag kommer säkert ge "Trouble In Dreams" fler chanser. Jag gillar ju trots allt musiken. Med en annan - mindre gnällig och teatralisk - sångare skulle vi ha med ett riktigt habilt amerikanskt indiealbum att göra.
Etiketter:
Antony Hegarty,
Bob Dylan,
Dan Bejar,
Destroyer,
Håkan Hellström,
indie,
Mercury Rev,
Musik,
Stina Nordenstam,
Wan Light
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hej pöjk! Kanske inte bästa forumet att ta upp det här. Min mobil dödde så jag har tappat bort ditt nummer. Kan du maila/smsa det om du vågar...:).
Destroyer var övrigt riktigt bra. Har missat dom- tack för tipset. Har inget att invända mot rösten
/Johansson/Wergeland/elon
Hehe, alltid motvals... :)
Jag mailar dig numret!
Skicka en kommentar