Ajour.

Jag är osannolikt trött, trots att klockan i skrivandets stund inte är mer än tjugo över sju. Ett förkylningsvirus har ockuperat lägenheten. Hittills har jag klarat mig, men Frank har hostat och vaknat sig genom natten, och dagen började redan klockan fem i morse. Lyckligtvis var han på gott humör trots rinnande näsa och ett konstant hostande. När han sov middag lyckades jag också slumra en halvtimme. Sen väcktes jag av att en försäljare ringde.

Resten av Franks middagslur passade jag på att läsa Hjalmar Söderbergs "Den Allvarsamma Leken", Alan Sillitoes "Saturday Night And Sunday Morning" och Adrian Tomines "Sleepwalk", som är de böcker jag just nu håller på med. Det känns fint att läsa Söderberg igen, även om jag kan tycka att "Den Allvarsamma Leken" ger sig ut på lite väl många sidospår för att riktigt vara värd sin status som tidlös klassiker. Kärlekshistorien är fortfarande fantastiskt välberättad, men de politiska diskussionerna är ju bara intressanta ur ett historiskt perspektiv, och det gör att romanen känns lite splittrad. Kan jag tycka.

"Saturday Night And Sunday Morning" är min första Sillitoe. Håller den stilen blir det definitivt inte min sista.
--
Tog en promenad efter lunchen. Fantastiskt väder. Frank var lite för trött för att gå några längre sträckor, satt mest i vagnen, vid gott mod, men ändå. Vi gick till Bandhagen, tog vägar vi aldrig gått tidigare, snurrade oss tillbaka till Högdalen och bokhandeln. Bokrean börjar imorgon, men redan idag köpte jag mig andra delen av Karl Ove Knausgårds "Min Kamp", som just kommit på pocket. Kommer väl tillbaka imorgon, även om jag inte har några större förväntningar på bokrean.

Efter bokhandeln; Pressbyrån. Mina ögon fastnade på tidningen ICON. Den såg intressant ut. Som Filter, fast, förhoppningsvis utan Filters mer irriterande sidor. Funderar på att ge den en chans. Kanske försöker jag få en barnpaus en stund och bläddrar lite i den på biblioteket. Någon som läst och kan ge ett utlåtande?

Jag köpte senaste Sonic. Po Tidholms reportage om Richmond Fontaine-sångaren och författaren Willy Vlautin var väldigt läsvärt. Ett par recensioner gjorde mig nyfiken på nya skivor, främst då Lightships "Electric Cables".

Annars var väl allt som vanligt.