tisdag 23 april 2013

Regnparad.


Det regnar ute. Det är bra. Åtminstone bättre än snö. Bra också med en punktinsats mot den envisa snö som ligger kvar. Den vill vi ju ha bort, så snart som möjligt.

Som soundtrack till regnet: The Rain Parade! Jag stod och höll i den här skivan i lördags, men köpte den aldrig. Är nu inne på tredje provlyssningen och inser att det måste åtgärdas. Finns skivan kvar där i begagnatbacken så köper jag den så snart lönen kommit. Det är ju smått lysande pop, och långt före sin tid. "Emergency Third Line Power Trip" kom redan 1983. Soundet skulle Primal Scream och Stone Roses skörda stora framgångar med ungefär sju år senare. Omslaget är toksnyggt också. Musik som gjord för att uppleva under ett elegant paraply, eller en stilig regnrock.

Just ett elegant paraply har jag sökt efter i flera år, i olika omgångar. De där billiga, hopfällbara, som man köper för en femtiolapp på Coop, blåser ju sönder efter tre användningar, eller så blir de kvar på bussen. Ett mer påkostat, gammaldags paraply med käpp skulle jag vara mer rädd om, inbillar jag mig. Och förhoppningsvis skulle det hålla längre... Äh, vem försöker jag lura? Jag tycker helt enkelt att paraplyer, framförallt av äldre, klassisk modell, är rasande snygga. Det har jag tyckt så länge jag kan minnas.

Någonstans i jakten på Det Perfekta Paraplyet - en jakt som för övrigt är långt ifrån över, jag har fortfarande inte funnit något - gled tankarna över till regnrockar. De senaste åren har ju vinter, vår, sommar och höst alla dominerats av nederbörd, och mest av allt av regn. En bra regnrock borde därmed vara en säker investering inför framtiden.

Med anledning av detta har jag riktat mina blickat mot Stutterheim Raincoats. Jag har självklart varit medveten om deras existens ett bra tag. Gått förbi butiken på Åsögatan och tittat längtansfullt genom fönstret. Men nu är jag mer eller mindre besatt.

Bara en sån sak som att de döpt två av sina regnrockar efter Arvid Stjärnblom och Lydia Stille i Hjalmar Söderbergs "Den Allvarsamma Leken" är fullt tillräckligt för att jag ska bli förälskad. Nu kostar ju "Arvid" (den till vänster här uppe) inte helt oblyga 7795 kr, vilket är ett par snäpp över min smärtgräns, men lyckligtvis verkar den ändå bara finnas i storlek S, så jag kan sluta drömma direkt. "Stockholm" (till höger) kostar strax under 2000, vilket känns mer anpassat efter min ekonomi, åtminstone när det handlar om plagg som förhoppningsvis hänger med ett bra tag. Och den ser ju verkligen inte illa ut den heller.

Inga kommentarer: