tisdag 18 mars 2014

No money blues.

Ikväll händer det intressanta grejer på Rönnells igen. Bo Anders Persson berättar om, och framför, sin musik, och skiva till försäljning ska det visst finnas också. Jag hade gärna varit där. Det kostar inte farligt mycket, men jag har ändå inte råd. Min månadsbudget har övertrasserats av sko- och persienninköp och korta ögonblick av livets goda de två senaste helgerna. Tråkigt naturligtvis, men situationen är också ganska trivsam. Stadspromenaden på lunchrasten blir lite mer rogivande när skyltfönstrens lockelser är helt och hållet uteslutna. Bokstäverna i böckerna lite mer levande när inte siffrorna från oräkneliga prislappar konkurrerar om uppmärksamheten. Men nog kommer jag sakna min traditionsenliga Myrorna-visit på fredag. Sju dagar kvar till lön.

1 kommentar:

daniel sa...

Eftersom vi båda jobbar så lite vi bara kan innebär det att vi ganska ofta sjunger the no money blues. Men det är samtidigt ganska skönt, med noll kronor på kontot är man på något sätt fri. Det är omöjligt att konsumera och alla önskningar och begär efter saker bara dör - eftersom de är omöjliga att göra något åt.
Sen är det förstås en helt annan sak om man inte har mat på bordet, inte kan betala hyran osv - det är inte någon reell fattigdom vi lider av. Bara ett liv med mindre pengar.