Till min förvåning finner jag att jag knappt skrivit något om Gravenhurst på denna blogg. Detta trots att deras undersköna "Flashlight Seasons" är en av de skivor jag lyssnat mest på för ett par höstar sedan, och som sedan dess också funnit en återkommande plats i mina höstspellistor. Senaste skivan, "The Ghost In Daylight" är fin - och mörk - den också. Framförallt har jag fastnat för "The Prize", en låt med vackra, skärande stråkar som mot slutet dränks av åskvädersmullrande 70-talsrockgitarrer. Det borde inte vara bra, men det låter faktiskt fantastiskt.
måndag 24 mars 2014
En låt #31.
Gravenhurst - The Prize
Till min förvåning finner jag att jag knappt skrivit något om Gravenhurst på denna blogg. Detta trots att deras undersköna "Flashlight Seasons" är en av de skivor jag lyssnat mest på för ett par höstar sedan, och som sedan dess också funnit en återkommande plats i mina höstspellistor. Senaste skivan, "The Ghost In Daylight" är fin - och mörk - den också. Framförallt har jag fastnat för "The Prize", en låt med vackra, skärande stråkar som mot slutet dränks av åskvädersmullrande 70-talsrockgitarrer. Det borde inte vara bra, men det låter faktiskt fantastiskt.
Till min förvåning finner jag att jag knappt skrivit något om Gravenhurst på denna blogg. Detta trots att deras undersköna "Flashlight Seasons" är en av de skivor jag lyssnat mest på för ett par höstar sedan, och som sedan dess också funnit en återkommande plats i mina höstspellistor. Senaste skivan, "The Ghost In Daylight" är fin - och mörk - den också. Framförallt har jag fastnat för "The Prize", en låt med vackra, skärande stråkar som mot slutet dränks av åskvädersmullrande 70-talsrockgitarrer. Det borde inte vara bra, men det låter faktiskt fantastiskt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Stråkar och 70talsrockgitarrer låter ju väldigt bra..:)
...och det var smått fantastiskt. Det här måste jag leta vidare efter.
Skicka en kommentar