tisdag 28 september 2010
#131. Wow, The Crookes!
Oj, det här var ju som själva definitionen av "bedårande". Ett Sheffield-band som förlyssnat sig på band som Aztec Camera, Housemartins och The Smiths (om man nu kan förlyssna sig på bra musik). I en recension i Sonic menade man på att det var ett band som sprunget ur en annan tid, och det håller jag med om. Det här är väldigt långt från chillwave, bloggelectro och häxhouse. Bara gediget låtsnickrande och indie som indie lät förr. Som åldrande indiefarbror kan jag inte annat än finna det oerhört sympatiskt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Så bra! Läste också Sonic-omdömet och blev genast sugen på att höra något av dem.
Apropå den nygamla indieskolan, har du hört The Lodger? Deras två första skivor är också Crookes-bedårande.
Jag laddade ner någon skiva med The Lodger för något år sedan, slölyssnade, men fastnade inte. Antagligen gav jag dem inte den uppmärksamhet de förtjänade. Det var lite samma sak med bandet Bricolage, om du hört dem? Första lyssningen: Jaha? Några lyssningar senare: Fooking briliant!
Skicka en kommentar