torsdag 6 maj 2010
#17. Red Road.
Var sugen på att avrunda gårdagskvällen med något lättsmält. Det var lättare sagt än gjort. Rotade runt lite och hittade till sist "Red Road", en skotsk dramathriller i Ken Loach-land. Var den bra? Den var riktigt bra! Var den lättsmält? Den var tung, men så fängslande och engagerande att jag helt glömde bort att min hjärna var utmattad. En "Fönstret Åt Gården" för övervakningssamhället, med några rejäla doser socialt patos. Det är ju det bästa av flera världar.
Jackie (Katie Dickie) har varit med om något hemskt. Exakt vad tillåts vi bara ana. Jackie jobbar med att spana efter brott med hjälp av övervakningskameror. En dag dyker ett ansikte från det förflutna upp på skärmen, en man kopplad till tidigare nämnde hemskheter. Med kamerornas hjälp lyckas Jackie spåra mannen till Red Road, en av kriminalitet tungt belastad förort till Glasgow. Jackie börjar förfölja honom, blir mer och mer besatt, kommer närmare och närmare, samtidigt som vi tittare kommer närmare och närmare svaret på vad som egentligen har hänt.
Det var länge sedan en film så skickligt fångade mig. Trots att klockan drog iväg mot ett och det var jobbedag morgonen efter var jag tvungen att se upplösningen. Jag som annars aldrig har några problem att pausa en film och fortsätta senare. Synnerligen tight manus och regi av Andrea Arnold. Ser fram emot att se hennes senaste, "Fish Tank".
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jag såg faktiskt Red House Painters på Hultsfred ett år och Belle And Sebastian på Cirkus. Bägge spelningarna var bra utan att vara fantastiska. Själv skulle jag väldigt gärna vilja bocka av John Cale från min lista över osett.
Skicka en kommentar