Duvan.

Jag kände mig rätt välklädd när jag gick till jobbet idag. Beige regnrock, grå yllebyxor och matchande keps, blanka svarta skor. Modernt/tidlöst, kändes det som. Vid andra backen, slutspurten mot tunnelbanan, under ett träd, kände jag något slå mot mitt huvud. Det hade kunnat vara en vattendroppe, men kändes något för tungt. Fågelskit, självklart. Ovanför, på en gren i lövverket, satt en duva och viftade nonchalant med vingarna. Det var bara att vända hem och byta kläder. Skiten hade studsat mot mitt huvud och dessutom kladdat ner byxorna,

Jag tror det är dags för en annan bild som header till den här bloggen. Duvor står inte så högt i kurs längre.