lördag 5 juni 2010

#49. Förbannad.

Ibland när jag blir arg leker jag med tanken på att brista ut i en vansinnesmonolog av det här slaget. Gärna i något bagatellartat sammanhang då ilskan är långt ifrån befogad. Episkt.

"Blood and destruction shall be so in use
And dreadful objects so familiar
That mothers shall but smile when they behold
Their infants quarter'd with the hands of war;
All pity choked with custom of fell deeds:
And Caesar's spirit, ranging for revenge,
With Ate by his side come hot from hell,
Shall in these confines with a monarch's voice
Cry 'Havoc,' and let slip the dogs of war;
That this foul deed shall smell above the earth
With carrion men, groaning for burial."

Inga kommentarer: