Duvan.

Jag kände mig rätt välklädd när jag gick till jobbet idag. Beige regnrock, grå yllebyxor och matchande keps, blanka svarta skor. Modernt/tidlöst, kändes det som. Vid andra backen, slutspurten mot tunnelbanan, under ett träd, kände jag något slå mot mitt huvud. Det hade kunnat vara en vattendroppe, men kändes något för tungt. Fågelskit, självklart. Ovanför, på en gren i lövverket, satt en duva och viftade nonchalant med vingarna. Det var bara att vända hem och byta kläder. Skiten hade studsat mot mitt huvud och dessutom kladdat ner byxorna,

Jag tror det är dags för en annan bild som header till den här bloggen. Duvor står inte så högt i kurs längre.

Lång startsträcka på Mad Men.

I och med senaste avsnittet blev "Mad Men" äntligen bra igen. Jag var lite orolig där ett tag. Hade inte, som många andra, problem med förra säsongen, men de första tre episoderna av seriens avslutande säsong har varit rätt plågsamma att ta sig igenom. Tomma, händelselösa, för mycket fokus på Dons och Megans trassliga förhållande, och alldeles för övertydlig symbolik. Det brukade vara en serie som undvek de enkla lösningarna, som istället överraskade. Nu har det känts som vilken såpa som helst, om än en väldigt påkostad och välspelad sådan. Men senaste avsnittet, som sagt, fångade mig igen, även om vissa av problemen kvarstår. Gillade scenerna med Rogers dotter i hippiekollektivet, och så är det något gåtfullt underhållande med Cutler som förgyller varje scen han är med i.

Men jag börjar ändå se fram emot att få säga adjö till den här serien. Den har onekligen sina glansdagar bakom sig.

Helgen i bilder.

For hem till Karlskoga igen, den här gången utan barn i släptåg. Helgen präglades av allvar, men var ändå också otippat trivsam. Jag hängde mest med min pappa och mina syskon, och vi drog runt i gamla kvarter vi en gång kallat hemma, var sentimentala och fåniga, och på nätterna läste jag och lyssnade på musik och sov gott och länge. Välbehövligt.

Veckans musik, vecka 18.

På två bussresor på tre och en halv timma vardera hinner man avverka ett par skivor. Har också lyssnat en del om nätterna i Karlskoga den här helgen, i det närmaste jag kan komma ett pojkrum. Riktigt behagligt. Har saknat det.

Musiken kan jag inte säga så mycket om, annat än att jag alltid återkommer till kombon soul, Smog och Boards Of Canada. Jag vet inte varför. En genre, en röst och ett sound som funkar väldigt bra tillsammans. Blanda, skaka, smaka.

Klockan.

Jo, jag köpte ju en klocka nu i veckan. Jag har inte haft en klocka på säkert tjugo år, men kände plötsligt att jag borde ha en. Det är väl inte den ultimata klockan eller så, men funktionell och rätt fin. Som allt jag köper var den också billig.

De senaste tre månadernas 300 mest spelade skivor.

Eftersom jag älskar albumkollage (enda anledningen till att jag började med Last.FM igen) så kan ju dela med mig av de 300 skivor jag lyssnat mest på det gångna kvartalet. Hur många omslag känner DU igen? Gotta catch 'em all!

Valborg mitt i overkligheten.