God helg.

Helgen har varit fin, och det har varit välkommet. Hade barnfri dag igår, och unnade mig, mina principer till trots, en tripp till Stockholms centralare delar för lite konsumtion. Det blev skivor och böcker på second hand, kläder på rea och pizza på Vapiano, med min bror som sällskap. Solen sken, staden var vacker, fötterna var efter ett par timmars flanerande ömma.

Idag har inte varit lika barnfri, men jag åkte ändå in till Södermalm med Frank och barnvagn, promenerade några timmar med Anna, köpte bröd på Urban Deli, åkte hem.

Det här är också helgen då jag läst ut "Den Allvarsamma Leken" för andra gången. Den var kortare än jag mindes den, och andra halvan betydligt bättre (framförallt mer fokuserad) än första. Nu är jag sugen på mer Hjalmar Söderberg. "Historietter" är det enda jag har kvar att läsa av honom, och den står lyckligtvis i bokhyllan. Men först ser jag till att följa upp med Gun-Britt Sundströms remix av "Den Allvarsamma Leken"; "För Lydia". Så här en femtedel in i boken är den väldigt svår att lägga från sig, och därför ska jag nu avsluta helgen nerbäddad i soffan med nämnda bok. Adjö.

Dagens skiva #4.

Varje dag, så länge högen med olyssnade skivor finns kvar, lägger jag in en ny cd i iTunes och lyssnar igenom den.

Idag: Scott Walker - The Drift

Lustigt. Jag har ett starkt minne av att jag hade den här skivan på hårddisken för några år sedan, men när jag nu lyssnar på den känner jag inte igen ett enda spår. Kanske var det "Tilt" jag hade, kanske lyssnade jag på den i väntan på att "The Drift" skulle släppas, och kanske slank "The Drift" sedan, som så mycket annat, mellan maskorna i nätet...

Hursomhelst, jag har tänkt köpa "The Drift" i flera år, men den har varit svårfunnen. Därför köpte jag den på Pet Sounds för ett par veckor sedan, trots en prislapp på 199 kronor. Det är sällan jag köper fullprisskivor nuförtiden, och än mer sällan om de dessutom har några år på nacken. Men här gjorde jag ett undantag. För att jag älskar Scott Walker, och för att det finns så få tillfällen att köpa den. Investerade i "Tilt" samtidigt. Kompletisten i mig hade en liten högtidsstund den dagen.

Musiken då? Mörk, gränspsykotisk, bisarr och väldigt, väldigt fascinerande. En skiva för sena nätter, hörlurar och aktivt lyssnande. Men det här vet ni redan. Jag ser fram emot att lära känna den.

Nader Och Simin: En Separation.

 I vanliga fall brukar jag inte ägna särskilt mycket uppmärksamhet åt Oscarsgalan. Ögnar snabbt igenom vinnarna, hummar för mig själv och går vidare med livet. Vinnarfilmerna brukar ändå inte riktigt vara mina filmer. Men det här året fanns det ett undantag, och Oscarn till bästa icke engelskspråkiga film blev för mig en påminnelse om att jag redan när filmen hade premiär ville se "Nader Och Simin: En Separation", och det var ju inte dumt. Nu blev det äntligen av att jag såg den, och filmen är riktigt, riktigt bra. Iransk diskbänksrealism, nervig och intensiv. Själva separationen, som filmen fått sin titel från, utgör egentligen bara ramen för berättelsen. Den tar ganska snart en omväg och blir någon slags mörk rättegångsfars om ett påstått brott som vi sett begås, men ändå inte riktigt vet hur vi ska förhålla oss till. Mitt i alltsammans finns Nader och Simins elvaåriga dotter som slits mellan kärleken till sina båda föräldrar, sanning och lögn, sin tro och sina principer - ett litet hjärtknipande coming of age-drama mitt i alltsammans. "En Separation" är det bästa jag sett på mycket länge. Läs också gärna Hynek Pallas text om filmen på Weird Science.

Dagens skiva #3.

Varje dag, så länge högen med olyssnade skivor finns kvar, lägger jag in en ny cd i iTunes och lyssnar igenom den.

Idag: Beck - Odelay

Varför köpte jag den här? Den måste ha kommit med av bara farten under någon räd mot Stadsmissionen, för Beck har jag, med undantag för ett par av hans akustiska låtar, aldrig riktigt tagit till mig. Och frågan är om jag någonsin mer kommer lyssna på den här orgien i 90-talets allra sämsta ticks. Ett par lugnare låtar och ett par inslag av Stephen Malkmus-briljans ser jag till att bokmärka för framtida lyssning, annars är svaret förmodligen ett rungande nej.

Dagens skiva #2.

Varje dag, så länge högen med olyssnade skivor finns kvar, lägger jag in en ny cd i iTunes och lyssnar igenom den.

Idag: Honey Is Cool - Crazy Love

Jag har alltid gillat Karin Dreijer, utan att för den sakens skull vara något superfan. The Knife har ju en del bra låtar och några riktigt fantastiska, men sådär fanatiskt gripen som många andra har jag aldrig blivit. Fever Ray har jag inte brytt mig om att lyssna på, och Honey Is Cool har jag mitt första möte med just nu, med "Crazy Love". Det är skrammelindie, stundtals melodistark, men ibland också lite mer aggressiv och påträngande än vad jag egentligen är bekväm med. Lite som Souls, som jag heller aldrig riktigt tagit till mitt hjärta. Men "On The Beach" är förstås en liten pärla. Var är det man känner igen den från? "Fucking Åmål"-soundtracket?

Bloggtips.

En dag ska jag göra en mer utförlig lista över bloggar jag finner läsvärda, men den dagen är inte idag. Jag nöjer mig med att tipsa om musikbloggen "Aquarium Drunkard" , som känns som en mer ambitiös och mer fokuserad systerblogg till min egen. Eller, egentligen: bloggens skribenter har musiksmak som påminner extremt mycket om min. Senaste veckan har de skrivit om både Bill Callahans tolkning av "So Long, Marianne" och Nina Simones magiska version av Bee Gees redan utmärkta "To Love Somebody". Och därmed gjort mina planerade texter om samma ämnen fullständigt överflödiga.

Dagens skiva #1.

Varje dag, så länge högen med olyssnade skivor finns kvar, lägger jag in en ny cd i iTunes och lyssnar igenom den.

Idag: Finishing School - Destination Girl

Sasha Bell från The Essex Green och Ladybug Transistor på soloäventyr. En fin skiva i gränslandet mellan folk, pop och soft rock. Nästan där uppe med hennes gamla bands höjdpunkter, och kan säkert växa ytterligare.