Annars? Jo, jag har haft ett par fina dagar. Jobbade torsdag och fredag, vilket till största delen var harmoniskt och trevligt. Jag har mest besvarat mail och lyssnat på skivor. På fredagen nöjde jag mig med en snabb smörgås till lunch och flanerade mig genom den timme som blev över. Stannade till på Rönnells som hastigast, och som vanligt blev jag så fullständigt överväldigad av allt jag eventuellt ville ha att jag inte köpte någonting alls, inte förrän jag hamnade i samspråk med Ulrika vid kassan och fick syn på nya skivan med Musette, "Drape Me In Velvet", samt Patrik Torssons "Kolväteserenader", som jag letat efter ett tag. Skivor kan jag köpa till synes urskiljningslöst. Jag ångrade mig nästan när jag mindes att jag skulle ut och äta med min vän Åsa på kvällen. Att ha med sig vinylskivor ut i fyllan, villan och folkvimlet är sällan bra för vinylskivorna, vilket det stora vecket i omslaget till min Sea Of Bees-skiva vittnar om. Men den här kvällen gick det bra. Min Musette-vinyl klarade sig oskadd, Bara Bistro Bar var lugnt, det fina vädret drog folk från pubmörkret till uteserveringarna, och det var faktiskt väldigt skönt. En av de negativa aspekterna av att jobba mitt i stan istället för på Stora Essingen är att det aldrig, aldrig går att dra sig undan eller ha det tyst omkring sig. Där blev Bara Bistro Bar lite av en fristad för en stund. Efter några glas öl gick vi snett över gatan till Carmen, för gamla tiders skull. Där doftade toalettspray, precis som förr, och det kändes nästan hemtrevligt.
Dagen efter var alls ingen dagen efter, för jag hade kommit hem redan vid tolvtiden och vaknade utvilad och pigg på morgonen. Mikaela, Frank och jag gjorde ett försök att gå till det nya caféet Lokalrätten, som ska servera våfflor. Tyvärr var det inte öppet den här gången heller - det var inte vårt första försök - , så vi fick moloket lomma tillbaka hem. Men annars var det en lugn och behaglig dag. Och Frank fick sin första kusin också, icke att förglömma!
Idag har jag jobbat igen. Det är alltid märkligt att sitta på ett folktomt kontor mitt i city. Jag känner mig alltid som en inkräktare. Men det är trevligt också. Idag var jag otroligt effektiv, och jag under de fyra timmar jag jobbade hann jag med att lyssna igenom fler skivor än jag vanligtvis hinner med på en hel dag. Unnade mig en tripp till Kulturhuset efteråt. Precis som på Rönnells blir jag där så överväldigad att jag sällan vet vad jag vill ha med mig därifrån, men idag lånade jag med mig en novellsamling med Richard Yates och den där boken om brittisk folk jag skrev om för några månader sedan. Det vore trevligt att hinna läsa några fler sidor om Vashti Bunyans vandring genom ett oförstående England just nu, men det lär jag knappast orka...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar