De enda två romaner jag läst som faktiskt har getts ut 2011 har råkat vara serieromaner. Länge såg det ut som om Mats Jonssons "Mats Kamp" skulle vara ohotad etta på listan över det bästa jag läst i år, men så läste jag ut Craig Thompsons "Habibi" för bara någon vecka sedan, och den kändes genast självklar på prispallens guldplats. Berättelsen om två förrymda slavar och deras öden i ett fiktivt mellanösternland var vackrare, mer spännande, engagerande och genialt berättat än det mesta jag läst de senare åren. Jag gillade "Blankets", Thompsons förra serieroman, men tyckte den kunde bli lite för gullig och innerlig ibland. "Habibi" är också gullig då och då, men är lika ofta gripande, sorglig, brutal, hemsk och våldsam. Ramberättelsen omges också av små bihistorier om arabisk kaligrafi och berättelser ur Koranen. Se där, allmänbildning på köpet. Ordet "episk" uppfanns för romaner som denna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar