Love As Laughter - I'm A Ghost
Vi skriver 27 februari. Imorgon avslutas sista odiskutabla vintermånaden för den här gången. Mars bör, om den här vintern inte är av den apokalyptiska sort som kvällspressen vill få oss att tro, bjuda på åtminstone ett par soltimmar. Kanske, om inte resten av vår fågelpopulation faller död från skyn, även ett och annat fågelkvitter. Redan den här helgen har jag faktiskt känt av vårens, om inte ankomst så åtminstone närmande. Jag tror jag har Love As Laughter att tacka för det. Jag har lyssnat oerhört mycket på "Laughter's Fifth" denna vecka. Det är inte en fantastisk skiva, men den har ett par, tre låtar som är oslagbart vårrusiga. Vi pratar alltså om bångstyriga lo-fi-gitarrer, skränig sång, musik som låter som orakade hakor och håliga band-t-shirts. Som Stephen Malkmus, Dinosaur Jr och Jonathan Richman folkölsfulla på en filt i parken.
"I'm A Ghost" är bästa låten på skivan, men kolla för all del upp "In Amber" och "Canal Street" också. "Canal Street" är om möjligt ännu vårigare, kanske för att den för tankarna till den oslagbara inledningen på en av världens bästa låtar, Jonathan Richmans "Springtime In New York":
"On Canal Street in april when it's 15 and the snow is melting fast..."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar