Det senaste året har jag märkt av en minskad entusiasm när det handlar om ny musik. Jag köper skivor som aldrig förr, men det är sällan jag verkligen fastnar för något. Jag lyssnar på mina skivor som jag hetsäter mitt godis: snabbt, och utan verklig njutning. Det passerar men lämnar inga direkta positiva avtryck. Länge har jag gått och oroat mig för att det är mig det är fel på. Att jag har vuxit ifrån mitt musikintresse. Att pop inom loppet av några år kommer att vara "sånt där som hör ungdomen till", och att jag sakta men säkert kommer att stagnera. Sen gjorde jag en fantastisk upptäckt.
I helgen laddade jag ner "Lonely Clouds", en mixtape med japansk folk- och psychpop som Kevin Pearce tipsade om på Throw Me Away. Jag blev fullständigt knockad. Dels av musiken i sig, som var vacker och skimrande. Men framförallt av ljudkvaliteten. Ni förstår, när jag köper en nya skiva lägger jag alltid in den i iTunes. Jag vill ha all min musik lagrad digitalt, så jag kan ta med mig vad jag vill på iPoden. Jag har hittills rippat mina skivor i en ganska låg ljudkvalitet, för att spara hårddiskutrymme. Jag har inte alls tänkt på att en lägre ljudkvalitet påverkar min lyssningsupplevelse. "Sånt där trams kan Hifi-nördarna gaffla om", har jag tänkt. "En bra låt är en bra låt, oavsett man hör den i femtiotusenkronorsanläggning eller klockradio."
Riktigt så enkelt är det ju inte, uppenbarligen. För när jag nu, från och med igår kväll, börjat lägga in skivorna i god kvalitet, märker jag ju hur platt och murrigt allt låtit tidigare. På väg till jobbet imorse lyssnade jag på Kristofer Åströms "Rainaway Town" en skiva jag tidigare tyckt varit ganska ljummen. Nu lät den fantastisk. I bättre ljudkvalitet framträder nyanser och detaljer som jag tidigare helt missat. Det är som en helt ny skiva. Och för första gången på länge känner jag riktig entusiasm inför musiken, entusiasm inför att verkligen lyssna och uppleva den, inte bara samla skivor och låtar på hög.
Nu återstår bara att göra om och göra rätt. Fem skivor inlagda i hög kvalitet, 1495 to go.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar