Det var inte utan att jag fick mig en tankeställare när jag tidigare i höst, i ett anfall av atomångest, tvingade mig igenom film efter film på temat kärnvapenkatastrof. Det kalla kriget tog ju slut när jag var i tioårsåldern, så jag har själv inga minnen av hur det var att leva med bomben hängande över huvudet, men jag kan ju försöka föreställa mig. Min mamma berättade för bara några veckor sedan om ångesten, om osäkerheten - fanns det någon framtid, eller skulle någon trycka på knappen imorgon och döma oss alla till undergång?
Hur påverkar det en människa, ett samhälle, en värld, att under flera år leva med den osäkerheten?
Utställningen "Atombomb Över Stockholm" på Stockholms Läns Museum besvarar inte den frågan, men den ger en fascinerande inblick i andra aspekter av Livet Under Bomben. Mest intressant var informationsfilmerna om en eventuell evakuering av Stockholm (vilket är vad bilden ovanför föreställer). I filmerna rullar bilarna i sakta mak och i artiga led ut genom tullarna. Någonting säger mig att verkligheten hade sett väldigt annorlunda ut om det hade blivit aktuellt.
Efter utställningen hamnade vi på Svenssons i Lammhult, där man säljer designmöbler till fasansfulla priser och anskrämligheter som klockradioattrapper att kombinera med iPhone till en... ja, till en fiktiv klockradio.
Det fick mig också att tänka. Kärnvapenkriget och den inverkan det skulle få på infrastrukturen skulle tvinga fram en direktomställning till planekonomi.
Come, come, nuclear bomb.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar