Me and the farmer.

Vi var och tittade på det här stället igår. En timmes bilfärd från Stockholm, strax utanför Enköping, och ganska perfekt på ganska många sätt och vis. Dock ligger marken totalt omringad av en lokal bondes ägor, vilket innebär att man som ägare på många sätt är utlämnad till bondens goda vilja. Vägen plogas av bonden, vattnet kommer från bondens brunn, etc. Det behöver ju inte vara något problem om bonden är vänlig och enkel att ha att göra med. Det verkar denne dock inte vara.

När visningen av torpet närmade sig sitt slut kom han körande med sin bil, parkerade den och gick ut för att plocka björnbär bakom ett uthus. Förmodligen ett svepskäl för att inspektera vilka som skulle kunna tänkas spekulera i huset. När alla utom vi åkt iväg hörde vi bonden och mäklaren hetsigt argumentera  vem som hade nyttjanderätten till ett av uthusen.

"Det är ju min mark", gnäggade bonden självgott. "Jag kan komma hit med en grävskopa och gräva upp allting om jag vill".

Tack, men nej tack. Jakten går vidare.