Det har blivit mycket bredbent senaste tiden. Mycket fläskigt, svettigt amerikanskt gungande. Jag vet inte riktigt varför. Kanske började det med den där Wilco-skivan som jag och min pappa lyssnade på, och komponerandet av den blandskiva jag i samband med detta lovade honom. Säker är jag inte. Och kanske inte helt ogillande heller. Men någonstans måste jag dra gränsen. Jag vill inte veta var den här stigen kan ta mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar