Angående Sonics topp 100-lista.

Köpte Sonics specialnummer igår, om de 100 bästa svenska skivorna genom tiderna. Den innehöll några självklara val, några inte så självklara val, och en del missar. Topp 3, med Stina Nordenstams "And She Closed Her Eyes" på guldplatsen, följd av Håkan Hellströms "Känn Ingen Sorg För Mig Göteborg" och Jan Johanssons "Jazz På Svenska" har jag inga invändningar mot. Stina i toppen var en glad överraskning. Nog visste jag att skivan är omtyckt, men hade ingen aning om att det var fler än jag som höll den så högt.

Men jag saknar verkligen Nicolas Makelberges "Dying In Africa", den hade förtjänat en hög placering. Jag hade gärna sett något med Tape någonstans. Och det retar mig att Orup fortfarande är så omhuldad att han skulle dyka upp på en sån här lista (inte för att jag har mer emot honom än mot någon annan svensk åttiotalstopplistefigur, men det plötsliga vurmandet för honom där i mitten av 00-talet luktade så mycket masspsykos att jag fortfarande ser rött när hans namn dyker upp i såna här sammanhang).